Kvinnliga förare i Novemberkåsan

Under Novemberkåsans 101-åriga historia är det väldigt få kvinnliga förare. Den första kvinnan som deltog i huvudklassen och som tog sig i mål var Pia Däldebring, Ulricehamns MK. Året var 1996 och totalt startade 118 förare varav 83 kom i mål. Tävlingen arrangerades i Uppsala och Pia Däldebring kom på 48:e plats. Kåsan är känd för att vara en väldigt tuff tävling, ja den är så ansträngande att den även kallas för det klassiska mandomsprovet.

Dak_Laia(a)När Novemberkåsan fyllde 100 år (2015) ställde ytterligare en kvinnlig förare upp i tävlingen. Denna gång var det Amanda Elvin, Team Värmland MK. Tävlingen arrangerades i Uddevalla/Trollhättan och av 148 startande kom 26 i mål. Amanda Elvin kämpade hårt i denna mansdominerade och traditionsbundna motorcykeltävling för enduro typ 1, men tyvärr bröt hon tävlingen och tog sig således inte i mål.

Förutom att det är en tävling med stark tradition, så kan en anledning till att det har varit och är så få kvinnliga förare i Novemberkåsan vara att det just handlar om enduro. Att köra enduro är krävande på många sätt och det betraktas som riktigt tufft både fysiskt och psykiskt. Ja, till och med namnet enduro antyder att det krävs uthållighet.

Huruvida fler kvinnliga enduroförare kommer att ställa upp i Novemberkåsan återstår att se, men det verkar som att kvinnors intresse för motorsport har ökat, om man tittar på motorcykelklubbar och dess medlemmar samt andra tävlingar. Just Novemberkåsan är dock lite speciell eftersom det inte bara gäller att köra fort och taktiskt utan man måste också kunna åtgärda mekaniska problem som kan uppstå under tävlingens gång. Den som ställer upp i kåsan får ta hjälp av servicepersonal till vissa saker, men den som inte kan meka själv ligger risigt till. Många frågar sig varför någon överhuvudtaget ställer upp i en så krävande tävling.

Add a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *